Att starta en filmtävling med statyetten Filmörnen som pris till vinnaren var en tidig idé när Värmlands Filmförbund startade hösten 1975.
Redan våren 1976 gick vi ut i pressen och berättade om tävlingen. Men först måste någon rita förlagan till statyetten. Det blev konstnären Seved Hamberg, Skoghall, som skapade Filmörnen. Den som studerat statyetten på nära håll kan se att örnen har samma form som Värmland och att örnens öga påminner om en kamerabländare. När Seved karvat fram Filmörnen som en träskulptur, lämnades den vidare till en annan konstnär: Calevi Theenovaara, som gjöt Filmörnen i brons under en avancerad process.
Medan konstnärerna skapade filmstatyetten, anordnade Värmlands Filmförbund flera filmvisningar runt om i länet innan det var dags för premiären av Filmörnen hösten 1977 påArenan. 1978 och några år framöver samarbetade vi med filmstudion Mowie och anordnade en Filmsöndag eller en hel Filmhelg där Filmörnen ingick som en programpunkt.
1978 startade programmet på lördag klockan 10.00 med stumfilmsfars av Harald Lloyd, 13.00 medverkade filmproducenten Pelle Berglund med filmanalys där han med hjälp av den nya videotekniken (U-matic)!! visade hur de stora filmproffsen arbetar, 17.00 visades långfilmen Vredens druvor, 19.30 kortfilmen Bögjävlar och till sist långfilmen A touch of evil. Söndagens program startade 10.00 med Viva Zapata, fortsatte 13.00 med medverkan av Börje Windfeldt, Helsingborg, Sveriges då främste animatör på amatörnivå som visade några kortfilmer, 15.30 Filmörnen, 18.00 långfilmen Double indemnity och till sist 20.00 en hemlig skräckfilm.
En bit in på 1980-talet började videotekniken utvecklas allt mer och när kassettpriserna på film ökade, så blev allt för få Super 8-filmer producerade för att det skulle vara vettigt att ha en Filmörnentävling. De som först kom att använda sig av videotekniken var så kalladeteknikfantaster, som hellre ville testa det nya mediet än att göra film. Dessutom var videokamerorna relativt dyra och ganska klumpiga att filma med. VHS-kassetten stoppades in i en bandare som hängde på filmarens axel. Med en kabel kopplades bandaren ihop med kameran. Det var därför också ganska fysiskt påfrestande att videofilma på den tiden.
1988 hade i alla fall antalet filmare ökat och vi återupptog Filmörnen som tävling som undan för undan ökade i antalet deltagande filmer. När Film i Värmland startade under 1990-talet var det naturligt att vi med ett gemensamt intresse sökte samarbete. Att få både personell och ekonomisk hjälp av Film i Värmland för Filmörnen, var förstås skönt.
Kjell Bergström & Erik Fasth, grundare av Värmlands Filmförbund och Filmörnen
| 
| 